SkolanSkapad av Bertil Rylner tor, augusti 19, 2010 15:09:38Jag är positiv till spetsutbildningar i grundskolan. Om Folkpartiet får något att säga till om efter valet vill vi såklart att Jönköping ska ansöka om att få starta en av dessa klasser. Till att börja med är det ju en försöksverksamhet med bara 10 klasser runt om i landet.
Redan idag kan elever med fallenhet för idrott och musik gå i särskilda klasser. Samtidigt har det ansetts fult att låta elever med begåvning för matematik och naturorientering lära sig mer än andra.
Det ska vara tillåtet med särskilda antagningstester till dessa klasser. Därmed blir elevernas fallenhet för ämnet avgörande, inte elevens sociala bekgrund.
I en socialliberal skola får alla elever utvecklas i sin egen takt - också de som är bra i teoretiska ämnen. Alla elever ska bli sedda, få positiva förväntningar på sig och självklart möta utmaningar i skolan. Syftet är att varje elev ska lära sig så mycket som möjligt, utifrån sin egen förmåga. Det är först då som vi har en skola som är likvärdig för alla elever.
SkolanSkapad av Bertil Rylner mån, augusti 09, 2010 17:56:39Flera beslut som har syftat till att förstärka den statliga styrningen av skolan har fattats under innevarande mandatperiod. Exempel på detta är tydligare nationella kunskapskrav i olika årskurser, fler nationella prov, distinktare betygssystem, vassare statlig inspektion. Vidare sker också en skärpning av statliga behörighetsregler för lärare och skolledare, rektorsutbildning, lärarauktorisation och en ny lärarutbildning. Allt detta är mycket bra.
"Lärarlyftet", som innebär att staten direktriktar ca en miljard kronor varje år för fortbildning av lärare har vi i Jönköpings kommun utnyttjat fullt ut. Mycket bra och helt nödvändigt med en kontinuerlig fortbildning.
Parallellt med detta är det också mycket viktigt att de olika professionerna inom skolan får en större frihet att inom givna ramar och förutsättningar utveckla verksamheten till gagn för elevens lärande. Jag tänker just nu i första hand på den inre organisationen på den enskilda skolan. Vilka förutsättningar ger rektor den enskilde läraren att fungera som pedagog? Hur hanterar rektor de administrativa uppgifterna? Hur utövar rektor sitt pedagogiska ledarskap? Vilka förutsättningar ger vi som politiker den ansvarige skoldirektören att utöva sitt ledarskap för hela skolverksamheten?
Sytftet med rektors ökade frihet är att få utveckla sin skola så att måluppfyllelsen när det gäller elevens kunskapsresultat och skolans kvalitet hela tiden förbättras.
SkolanSkapad av Bertil Rylner sön, juli 25, 2010 18:50:41Varför lyckas somliga kommuner bättre med sina skolor? Den frågan ställer sig SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i en undersökning. Och svaren låter inte vänta på sig. Rektorer, tjänstemän och aktiva politiker kan spela en avgörande roll för skolans resultat. Ett gemensamt drag för framgångsrika skolkommuner är att det finns en hög ambition med skolan och en strävan att alltid bli bättre.
Sammantaget här fyra framgångsfaktorer för skolan som har mycket stor betydelse för slutresultatet.
* Har bra ledare. Rektorer, förvaltningschef och politiker tar ansvar för elevernas resultat och har en aktiv dialog om skolans mål och utveckling.
* Lyfter fram kompetenta lärare. Utgångspunkten är att det är tillåtet att vara bra; alla lärare kan utvecklas och goda insatser belönas genom karriärvägar, lön eller på andra sätt.
* Har höga förväntningar. Alla elever kan och ska lyckas oavsett förutsättningar. Det ställer också krav på lärare, tjänstemän och politiker.
* Tar reda på hur det går. Uppdraget från politikerna är att skolan ska ha koll på varje barn genom systematisk uppföljning av kunskapsresultat och andra värden. Resultaten ska återkopplas för att sedan kunna åtgärdas och förbättras.
För att förändra och förbättra så förstår nog var och en att detta är ett långsiktigt arbete. Men det är faktiskt så här vi vill driva skolorna i Jönköpings kommun, även i fortsättningen. För att detta ska fungera i praktiken innebär det att professionen inom skolan behöver få den frihet som krävs för att kunna ta sitt ansvar fullt ut i skolans vardag. Allt för elevernas bästa.
PolitikenSkapad av Bertil Rylner sön, juli 11, 2010 14:23:57Det av vissa ifrågasatta riksdagsbeslutet att bygga nya ersättningsreaktorer har ett mycket brett stöd hos svenska folket, även hos mig, enligt en opnionsundersökning som publicerades helt nyligen. Riksdagsbeslutet fattades före sommaren med minsta möjliga marginal.
Enligt opnionsundersökningen (1 008 deltog) stöds beslutet av nära 72% av befolkningen medan drygt 28% är emot. Undersökningen är gjord av United Minds på beställning av Folkpartiet.
Frågan som ställdes var: "Sverige har idag 10 kärnkraftsreaktorer. Riksdagen har fattat ett beslut som innebär att det kommer att vara möjligt att ersätta dessa reaktorer med nya på samma plats där de står idag, den dag de gamla tas ur drift. Vad anser du om beslutet?"
Två svarsalternativ fanns:
1. Beslutet bör gälla, att ersätta gamla kärnkraftverk med nya på den plats där de finns i idag bör vara möjligt.
2. Beslutet bör rivas upp, ett förbud mot att ersätta gamla kärnkraftverk med nya bör införas.
Så visst finns det en mycket tydlig majoritet hos befolkningen som är för kärnkraft.
SkolanSkapad av Bertil Rylner ons, juli 07, 2010 11:34:10Läser att de rödgröna slår på stora trumman för betyg från årskurs 7, skriftliga omdömen från årskurs 1 och att det ska finnas 9 lärare per 100 elever.
I Jönköpings kommun är lärartätheten i grundskolan 9,4 lärare per 100 elever. Det räcker ju naturligtvis inte att bara konstatera att så är fallet. Även om antalet lärare har en stor betydelse så är det framförallt hur undervisningen bedrivs i klassrummet som är viktig. Självklart är läraren i det sammanhanget den enskilt viktigaste resursen för elevens lärande.
I Skolverkets rapport "Vad påverkar resultaten i svensk skola?" läser jag följande.
Den generella effekten av lärartäthet är svag. Däremot har klasstorlek och lärartäthet betydligt större effekt för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån. Forskningen är också överens om att lärarens kompetens är nära förknippad med hur undervisningen genomförs. För att förstå vad som påverkar elevers resultat är det därför högst relevant att studera hur undervisningen organiseras liksom arbetssätt och arbetsformer. Så långt Skolverkets analys.
Sammantaget innebär detta, som jag ser det, att skolans organisation och arbetssätt också har en stor betydelse för elevens möjlighet att nå målen. Det är emellertid i första hand den enskilde lärarens kompetens i undervisningssituationen som gör skillnad.
PolitikenSkapad av Bertil Rylner ons, juni 30, 2010 08:29:31Nu är det dags att lyfta blicken och släppa loss kreativiteten! Världen krymper och utmaningarna ökar i en alltmer globaliserad tillvaro. Så också möjligheterna, om vi lyfter blicken. Ska Sverige klara konkurrensen i framtiden så måste vi släppa loss och odla kreativiteten för att hitta lösningar på redan kända och okända problem.
För människors självkänsla och makt över vardagen är det centralt att ha ett arbete att gå till.
Vi har i Sverige, ur ett internationellt perspektiv, en hög ungdomsarbetslöshet. Den höga arbetslösheten riskerar att leda till att unga aldrig får in en fot på arbetsmarknaden.
Likaså är situationen för invandrare problematisk på arbetsmarknaden. Det tar alldeles för lång tid för en människa som flytt till Sverige att komma i sysselsättning.
Det är heller inte acceptabelt att många personer med funktionsnedsättning fortfarande hamnar i marginalisering och utanförskap genom att arbetslivet inte är anpassat och tillgängligt.
Synen på äldre människor i Sverige är problematisk! På inget annat område har det kollektivistiska synsättet fått sådant genomslag som i Sverige. Den som uppnått pensionsålder får signaler från samhället att ägna sig åt något annat än produktivt arbete.
Så, lyft blicken och släpp loss kreativiteten!
Trevlig Sommar!
SkolanSkapad av Bertil Rylner mån, juni 21, 2010 11:18:41Den nya betygsskalan är en efterlängtad reform, för många elever och lärare. Den innehåller sex steg med beteckningarna A, B, C, D, E, och F. De fem första stegen är godkända resultat medan F står för inte godkänt.
Fler elever kan nå kunskapsmålen med bättre utvärderingar och tidigare uppföljning. Det ser vi i Jönköpings kommun där 93% av eleverna i grundskolan, en förbättring med 2%, är behöriga till gymnasiet i år.
Med fler betygssteg kommer det löna sig bättre att anstränga sig. Idag ges betyget Godkänd (G) för mycket skilda resultat. Dagens betygsskala är ett trubbigt instrument att informera elever och föräldrar om hur mycket eleven har lärt sig. Det är faktiskt en rättvisefråga att betygen återspeglar hur mycket en elev har lärt sig. Fler betygssteg ger därför rättvisare betyg.
När betygen inte ges förrän i årskurs 8 är det alldeles för kort tid kvar i grundskolan. Det ökar stressen för de elever som behöver läsa upp sina betyg. Därför vill Folkpartiet och regeringen införa ett nytt betygssystem från årskurs 6.
Elever som har svårigheter kommer att upptäckas tidigare. Många barn/elever som idag har svårt att hänga med på lektionerna kunde ha klarat målen i skolan om de fått mer stöd tidigare.
Elever är också olika! Tanken att behandla alla elever likadant är därför inte rättvist. Utmaningen för skolan är att ge alla elever en likvärdig utbildning, vilket är något annat än en likadan utbildning. Skolan ska bidra till att utveckla kreativa och självständiga individer med goda kunskaper. Den elev som behöver stöd ska få det. Men också den studiemotiverade som behöver mer stimulans ska få det. Det är både stöd och stimulans för alla elever, samtidigt, som är utmaningen.
SkolanSkapad av Bertil Rylner mån, juni 07, 2010 09:07:27Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Många, för att inte säga alla, har svaren på denna fråga. För att förstå vad som påverkar elevers resultat är det högst relevant att studera hur undervisningen organiseras liksom arbetssätt och arbetsformer i klassrummet.
Den generella effekten av lärartäthet är svag. Däremot har resurser i form av klasstorlek och lärartäthet betydligt större effekt för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån.
Skolan hanterar ofta elever i behov av särskilt stöd med särskiljande lösningar i nivåer och grupper. Nivågrupperingar och särskilda undervisningsgrupper måste vara tillfälliga och kontinuerligt utvärderas så att inte så kallade inlåsningseffekter uppstår. I ett flertal studier har uppmärksammats att stödinsatser sällan utvärderas.
Jämfört med andra länder så anpassas läsmaterial i mycket hög utsträckning till elevernas läsnivå. En negativ konsekvens av detta kan vara att så kallade svaga elever inte får tillräckliga utmaningar.
Alla elevers studieresultat påverkas av lärarförväntningar och kamrateffekter. Idag är forskarna helt överens om att förväntanseffekter verkligen existerar.
Undervisningen ska organiseras och genomföras med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum. Detta förutsätter i sin tur en nära relation mellan lärare och elev där läraren har god kännedom om elevens styrkor, intressen och tidigare erfarenheter.
Allt detta enligt Skolverkets analysrapport, som jag har förstått den.
Det är läraren som har Sveriges viktigaste jobb!
